Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /home/brainweb/webapps/konfektionsfabrik.se/wp-includes/pomo/plural-forms.php on line 210
Konfektion 4.0

FÖRORD

Vicerektor, Jenny Johannisson, Högskolan i Borås

 

”HÅLLBAR UTVECKLING PRÄGLAR

HÖGSKOLANS UTBILDNING, FORSKNING

OCH VERKSAMHETSSTÖD”

 

Så står det i Högskolan i Borås policy för hållbar utveckling. Högskolan verkar redan idag på många sätt i enlighet med denna policy: vi har ett certifierat miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001, vi har diplomerat 36 kurser för integration av hållbar utveckling och vi har med stöd från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad fördelat stipendier till såväl examensarbeten som utvecklingsprojekt där hållbar utveckling står i centrum. Inom flera av högskolans prioriterade forskningsområden är hållbar utveckling en självklar utgångspunkt och avgörande referensram. Vi har vid Högskolan i Borås aktivt förhållit oss till att de stora samhällsutmaningar som FN:s sjutton globala hållbarhetsmål vill möta kräver strategiska prioriteringar och åtgärder även inom den akademiska verksamheten. Att verka för en hållbar utveckling i en sådan verksamhet kräver ofta att inomakademiska gränsdragningar mellan olika ämnesdiscipliner och förhållningssätt överskrids till förmån för flervetenskaplig belysning av komplexa samhällsutmaningar.

Komplexa samhällsutmaningar kräver dock inte bara att inomakademiska gränsdragningar överskrids, utan även att högskolan som akademisk aktör öppnar upp mot omvärlden och samverkar med aktörer inom offentlig och privat sektor samt med civilsamhället. En sådan ansats kräver förändring i synsätt och arbetssätt inte bara hos medarbetarna inom det egna lärosätet, utan också i hur högskolan förhåller sig till organisationer som verkar under helt andra förutsättningar och med andra utgångspunkter. Konfektion 4.0 är ett konkret exempel på vad högskolan i samverkan med andra aktörer kan åstadkomma när så sker. Sensommaren 2016 fick jag en förfrågan om att ingå i styrgruppen för Konfektion 4.0. Det jag då visste var att ett projekt som initierats av högskolans Science Park, vilket syftade till att främja integration av nyanlända som har en bakgrund inom textilindustrin, beviljats medel av den europeiska asyl-, migration- och integrationsfonden (AMIF). Ett vällovligt syfte och lätt att motivera utifrån det bredare ansvar som högskolan som samhällsinstitution och samhällsaktör har för att främja en hållbar samhällsutveckling.

Ju fler möten jag deltog i och ju fler av Konfektion 4.0:s bärande aktörer – Marketplace Borås, Proteko, Borås stad, Modeink/Inkubatorn, Kanico AB, TEKO, projektägaren Science Park, samt, inte minst, de nyanlända – jag talade med, ju mer insåg jag att Konfektion 4.0 inte är ett traditionellt integrationsprojekt där ett resursstarkt och priviligierat ”vi” delar med sig till ett resurssvagt och hjälplöst ”dem”. Istället handlar Konfektion 4.0 om att människor som av olika skäl varit tvungna att lämna sina tidigare hemländer berikar sitt nya hemland med sin kompetens och erfarenhet. Människor med sin bakgrund från platser med så olika förutsättningar som Aleppo i Syrien och Borås i Sverige möts således på lika villkor genom sin kompetens och erfarenhet inom textilindustrin. Borås, som i stadens omvandling från industriproduktion till tjänsteproduktion fått bevittna hur merparten av den lokala textilproduktionen flyttats till andra delar av världen, kan genom Konfektion 4.0 komma ett steg vidare mot en revitalisering av produktionen på plats. Därför är inte Konfektion 4.0 ett traditionellt integrationsprojekt där den som har ger till den som inte har: istället finns hos alla involverade aktörer ett gemensamt och lika starkt intresse – och ansvar för – att Konfektion 4.0 fortsätter på den inslagna vägen.

Den del av vägen som har bestått i en förstudie av vilka förutsättningar som redan finns och som framöver kommer att krävas för att nå målet om att i Borås skapa en hållbar textil anläggning med arbetsplatser för 100 konfektionsarbetare finns nu dokumenterad i fyra delrapporter. Den första delrapporten, Omvärldsanalys, presenterar nationella och demografiska förutsättningar och visar med all önskvärd tydlighet att Sverige och Borås alltid varit och alltid kommer att vara beroende av att människor från hela världen kommer hit för att verka och bo. Att även företagsekonomiska argument finns för satsningen framgår av den andra delrapporten, Branschanalys, där vikten av att sådana argument betonas utgår från nya affärsmodeller för en cirkulär ekonomi. Att den svenska högskolan behöver utveckla redskap för att bättre kunna validera kunskap hos människor som varit tvungna att fly utan möjligheter att få med sig dokumentation av såväl utbildning som yrkeserfarenhet blir tydligt i den tredje delrapporten, Behovsanalys. Att det inte är enkelt att bedriva ett utvecklingsprojekt med EU-stöd kanaliserat via den nationella myndighetsstrukturen är en av de aspekter som diskuteras i den fjärde delrapporten, Följeforskningsrapport.  Samtidigt visar följeforskningen att mot bakgrund av de lokala resurser som mobiliserats inom Konfektion 4.0 i Borås finns gott hopp för framtiden om den ansats som tillämpats under förstudien fullföljs.

När förstudien genom dessa fyra delrapporter nu är avslutad, går Konfektion 4.0 från att vara ett projekt till att vara en verksamhet. En verksamhet som inte bara har ett tydligt och konkret mål på sikt utan som redan resulterat i ett tydligt och konkret arbetssätt där alla medverkande inser vikten av att arbeta gränsöverskridande i en gemensam strävan efter en hållbar samhällsutveckling.